En av de vanligaste frågor som jag brukar få gäller regler för användning av gamla foton. Frågeställaren är ofta ett museum,

förlag eller arkiv. Graden av frågeställarens förvirring efter mina försök att leverera svar brukar variera mellan hög och mindre hög. Frågan är nämligen knepig att

besvara, eftersom det rättsliga skyddet för foton har ändrats genom årens lopp. Enligt den gamla fotolagen var skyddstiden 25 år för ”fotografier i allmänhet”, det

upphovsrättslagen numera kallar för fotografiska bilder. För foton med ”konstnärligt eller vetenskapligt värde”, med andra

ord fotografiska verk, sträckte sig skyddstiden

50 år efter fotografens dödsår. Före 1994 inkluderades inte fotografiet i den kategori som upphovsrättslagen definierade

som konstverk. Foton skyddades därför enbart av fotolagen fram till 1994. Skyddet för foton med konstnärligt eller vetenskapligt värde var ändå hyfsat likartat

det skydd som musik- och konstverk fick genom upphovsrättslagen.

Beställarregel

Den gamla fotolagen innehöll även en så kallad beställarregel. Om bilden tagits på beställning hamnade i stort sett alla rättigheter

till bilden automatiskt hos beställaren och inte hos fotografen. Enda möjligheten till annan ordning var att fotografen uttryckligen avtalade med beställaren om

det. Beställarregeln innebar att den enda rätt som fotografen hade kvar till sin bild var att få ställa ut den i eget reklamsyfte, men även denna rätt kunde beställaren

förbjuda om så önskades.

Verkshöjden avgör

År 1994 fattade lagstiftarna det kloka beslutet att låta foton omfattas av upphovsrättslagen. Fotolagen upphörde att gälla. Upphovsrättslagen gör skillnad mellan

fotografiska verk och fotografiska bilder. Skillnaden handlar om vilken verkshöjd fotot har. Generellt sett vågar jag påstå att merparten av de foton som har tagits

av professionella fotografer enligt lagen definieras som fotografiska verk, medan amatörfotona tillhör kategorin fotografiska bilder. Det resonemanget förs även i

förarbetena till upphovsrättslagen. De fotografiska bilder som vid övergången till upphovsrättslagen den 1 juli 1994 fortfarande var skyddade av den tidigare

gällande skyddstiden om 25 år, omfattades helt plötsligt av den längre skyddstiden om 50 år. De fotografiska bilder där fotorätten

upphört, det vill säga foton tagna tidigare än 1 juli 1969, fick däremot inte förnyat skydd. För fotografiska verk gällde redan en skyddstid på 50 år från fotografens

dödsår enligt gamla fotolagen. Den förblev oförändrad i upphovsrättslagen.

Förnyat skydd

År 1996 förändrades skyddstiderna i upphovsrättslagen genom ett av de många EU-direktiv som vi numera har vant oss vid. Den nya skyddstiden för fotografiska

verk blev då 70 år från upphovsmannens dödsår. Naturligtvis fanns det i samband med lagändringen 1996 ett antal fotografiska verk där skyddstiden om 50 år efter

fotografens dödsår hade passerat och det upphovsrättsliga skyddet upphört att gälla. Men genom övergångsbestämmelserna fick alla fotografiska verk, där 70 år från

fotografens dödsår ännu inte hade passerats, förnyat skydd. Därför är alla de foton som räknas som fotografiska verk skyddade om fotografen dog 1935 eller

senare. Likaså är alla fotografiska bilder som framställts för mindre än 50 år sedan skyddade av lagen.

Utländska foton

Foton är universella i bemärkelsen att alla människor oavsett kulturell bakgrund eller geografiskt ursprung kan ta till sig dem. Det är därför inte ovanligt att utländska foton

används på olika sätt i Sverige. Hur ska man då kunna hålla reda på vad som gäller skyddstiden för foton från andra länder med andra upphovsrättslagar? Frågan förefaller

komplicerad men behöver faktiskt inte vara det. Anledningen är att upphovsrättslagens ursprung, Bernkonventionen, har antagits av de flesta länder. Skyddstiderna för foton

är desamma hos alla de länder som grundar sin upphovsrätt på Bernkonventionen. Några undantag finns, främst i Asien. Å andra sidan kan man kanske inte direkt

prata om någon fungerande upphovsrätt överhuvudtaget i de länderna, vilket innebär att det troligen inte heller finns någon skyddstid att räkna på.

Regler för användning av bilder

Catharina Ekdahl är förbundsjurist på Svenska Fotografers Förbund. I lapptäcket av gamla och

nya bestämmelser levererar hon säkra svar på vad du som producerar tidningar, trycksaker

och webbplatser måste veta vid användning av bilder.

text: CATHARINA EKDAHL

FOTO: ÅKE SANDSTRÖM

DIK-forum 12/05 13

Reglerna för fotonas skyddstid är härmed klarlagt. Kanske är det nu svårigheterna börjar – i praktiken. Om skyddstiden fortfarande gäller, vem är det då som sitter

på rättigheterna till fotot som jag vill använda, undrar du kanske.

Smärre detektivarbete

Det kan egentligen bara röra sig om tre olika kategorier av rättighetshavare: 1) arvingar, testamentstagare eller gåvomottagare efter fotografen, 2) någon som har

avtalat till sig rättigheterna med fotografen medan denne var i livet eller 3) en beställare som genom beställarregeln i gamla fotolagen automatiskt fått rättigheterna.

Det kan alltså krävas ett smärre detektivarbete för att ta reda på vem som är rätt person att fråga för att få tillstånd att använda gamla bilder som fortfarande är

skyddade. Ansvaret för att få ett rättsligt giltigt tillstånd hamnar oavkortat på dig som användare. Finns inte tillstånd riskerar du att göra sig skyldig till upphovsrättsligt

brott. Någon genväg finns egentligen inte, såvida inte du väljer att publicera fotot utan tillstånd. Om så sker gör du klokt i att budgetera

för de krav på ersättning och skadestånd som den okände rättighetshavaren har rätt att framställa. Förutsättningen är förstås att den olovliga användningen av

fotot upptäcks av rättighetshavaren, vilket ibland kan vara osannolikt. Att det däremot finns en rättighetshavare någonstans som har rätt till ersättning är i allra högsta

grad sannolikt.

• Rätten gäller i ett bestämt sammanhang…

När du beställer en bild, vare sig du gör det genom uppdrag till en fotograf eller från en bildbyrå, köper du bara rätten att använda den i ett bestämt sammanhang.

Till exempel på en bestämd plats i en trycksak. All övrig användningsrätt förblir upphovsmannens, såvida du inte avtalat om annat i samband med köpet.

Bilden får bara användas på det sätt som du avtalat med upphovsmannen om. Det gäller exempelvis en viss typ av trycksak med angiven upplagestorlek